29. sep, 2017

Det var en gång 2013

Det började bli vanligt att googla så revyn döptes till Goåglá.

Det var Putte Ström, dåvarande kapellmästare, som kom på namnet. Självklart att det var just han som skulle komma på det - han är ALLTID go & gla!

Vi gjorde en konstig entré klädda som gamla tanter och farbröder och sjöng en text till Dannu Saucedo's Amazing och vi hade ljusslingor dinglande på våra kläder (det hade ju hans dansare haft i "Mello")..... Ja hå hå ja ja!

Finallåt var Amanda Jensens Dry my soul.

Fyra världsstjärnor dog under året och de hyllade vi i ett medley. Etta Jamens (jag), Whitney Houston (Ullis), Donna Summer (Anna-Lena) och Robin Gibb (Mats). Vi hade långa vita klänningar och änglavingar och stod på små pelare. Våra klänningar ljussattes på ett läckert sätt. Det var ett riktigt snyggt nummer. Däremot kommer jag ihåg att under repetitionerna så hade vi köpt peruker till var och en av oss fyra. Jag tror aldrig jag har sett Eva Östling skratta som hon gjorde när hon fick se oss!!! Vi fick avbryta repet tills hon hade hämtat sig. Perukerna skrotades!

Det årets musikplåga var "Gangnam Style" vilket hos oss naturligtvis fick bli Gagnefs Stil. In på scen plockades det här året in en ung tjej, Maria Gärds. Hon hade under flera år hängt i lokalen och kunnat ALLA våra texter och danser. I de flesta fall långt innan vi själva kunde dem. Resten är historia! Hon har växt otroligt på de år hon varit med!

Vi gjorde även en vansinnig version av Bengt-Ollez. Vi tjejer hade rockat till oss ordentligt för att vi ville vara lika coola som Krille, medan han hade gått över till dansbandsstuket. Det slutade med att han slog sönder sin gitarr! Vi sjöng en text på ACDC's T.N.T. Vi trodde att bandet hette ADHD och viftade bort det med att det i alla fall var en bokstavskombination.