1. mar, 2021

Aningslös

1 mars idag.

För exakt ett år sedan så fattade jag ingenting. Helt aningslöst trodde jag att 40-årspresenten som min dotter fick skulle kunna realiseras senare under våren.

Vi skulle åka med "Kulltåget" till Stockholm, liksom jag har gjort två gånger tidigare.

Kulltåget är ett gäng kvinnor som sätter på sig sina vackraste sockendräkter (nej, det heter inte folkdanskläder, som jag hört någon säga) och tar tåget ner till Stockholm för att bara strosa runt och ha det gott.

Andra gången jag var med var vi drygt 70 stycken. Nu, år 2020, väntades vi bli över 100.

I sockendräkt! Vilken prakt!

Jag, min dotter och två barnbarn skulle klä oss i våra dräkter, Flodadräkten och Nåsdräkten. Vi skulle ha en mysig dag.

Av det blev det som ni kanske förstår - INTET!

Jag som hade "renoverat" min dräkt som efter nästan 50 år fått en del skavanker. Jag virkde mellanspetsar av tunnt DMC-garn och sydde en ny yvdil (överdel). 

Jag hade också tänkt ha dräkten under Ingmarsspelet, där vi hjälper till under somrarna. Av det blev det ju inte något heller.

Nåja, dräkten är renoverad och klar och finare än någonsin.

Så om det nu inte blir något Kulltåg så håller jag tummar och tår för att det blir Ingmarsspel. 

Har ni inte sett spelet så kan jag varmt rekommendera det! 2 - 6 juli på den vackra spelplatsen Storänget i Nås. Har ni sett det så tål det att ses flera gånger. Jag har nog sett det varje år ända sedan mamma spelade en av huvudrollerna, Karin Ingmarsdotter. Under några år var jag och maken statister. Vi var några som spelade pigor och drängar på gården.

Jag tror nog att jag kan alla aktörers repliker utantill.

www.ingmarsspelet.se